funderar..
funderar och funderar,
blir inget klokare.
Vem är jag i allt kaos?
kan jag nån gång få må bra, ett liv utan ångest?
Kommer övergreppsminnena lägga sig, kan jag få ett värdigt liv?
Eller är de kört för min del?
Borde jag ge upp?
Har gråtit hela natten, hade en mardröm att min älskade vovve dog.
Och då ville inte jag heller leva.
När jag vaknade i morse , satt en massa sorg kvar, varför vet jag inte..
känner mig ledsen idag.
Men får många pussar av älsklingsvovven <3
Kommentarer
Trackback
