uppdatering..
Har ett stort behov att prata med ALLA fina
människor som hjälpte mig för.
Som gav mig trygghet.
Mina tårar bara rinner.
Jag känner mig ensam, lite och rädd.
Men just idag vill jag vara ensam.
Men saknar vissa röster...
Saknar vissa kramar...
En del människor förr, gjorde att jag vågade känna trygghet,
de visade mig livet...
Och till vissa av dessa människor klammra jag mig fast till.
De blir alltid glada att jag ringer,
även fast de dröjjer långt i mellan.
Men de är fina.
De räddade mitt liv kan mna nog säga.
Kommer va evigt tacksam för det.
När soc placerade mig på utredningshem när jag va 15-16 blev min räddning,
efter de började jag sakta sakta jobba mig tillbaka till livet.
Skulle så gärna vilja åka snart till växjö,
och fika med vissa . Min kära mats (min nalle björn) den första mannen jag litade på,
sen Carola, jelen och Anna.
Saknar er.
Ni finns alltid i mitt hjärta.
MEN DE SKULLE VA SÅ KUL ATT FÅ KRAMA OMER.
***
Idag är nog än sämre dag. Men har ändå fått en del gjort!
Nu är de helg,
och jag ska bara vila och ta de lugnt.
I morgon ska jag träffa Åsa, de ska bli så kul!!!!!
Har nog en sakne dag, saknar vissa från småland och vissa från skåne.
(min gamla psykolog catharina, skulle jag vilja säga hej till nu..)
Man kan ju inte störa alla hela tiden,
men ibland saknar jag vissa så mycket att mitt hjärta gråter.
Även fast jag inte måttt bättre än vad jag gör här i Göteborg,
så saknaden av vissa fina människor är för STOR ibland...
P.s tack twiggy för hjälpen av bloggen!!!!!
Jag har också en sådan dag idag vännen, en riktigt jobbig dag och jag har faktiskt tänkt på just dig idag. Våra kvällar där på k-dagarna den sommaren och våra fikor i stan. När jag var med dig på fest på söder. De stunderna saknar dig och jag saknar din förståelse! Kramar Lina
Tack för förtroendet:)
