ledsenflikkastankar

Har jag verkligen det?

Allt känns bara påfrestande.

Är jag för feg för att våga leva?

För feg för att ge livet en chans,

jag är livrädd för att misslyckas, därför vågar jag inte ge ALLT.

Så har jag valt denna väg?

Isolera mig och sluta leva?

Bara vara med min ångest, och allt de mörka?

Jag har kämpat hela mitt liv för att överleva,

och jag lever ju, men livet är mest en plåga.

Våga jag göra små förändringar mot ett bättre liv?

Eller har jag redan gett upp?