slut...

Totalt jäkla slut,
känt mig som en zoombi hela dagen.
På samtalet kämpade jag mest emot allt kaos inuti.
Fast jag vet att de inte blir bättre av det,
men allt bara låser sig,
ställer sig på läge off.
När jag väl pratar lite,
blir jag så rädd av kaoset,
att jag bara vill fly.
Konstigt jag väntar på att de ska bli måndag och torsdag,
väntar på min "prat tid" ska komma,
sen när jag väl sitter där,
vill jag bara gömma mig.
Kämpar emot alla hemska tårar,
biter ihop hela timmen,
sen när jag andas ut, går där ifrån kommer de.
Jag hatar dessa tårar!!
Ska krypa under täcket, försöka andas
och gömma mig,
även fast jag e själv.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0